Bilder ur samhället på Haeffners tid

Historia

1786 Svenska Akademien instiftas av kung Gustaf III  
1787 Fosforisterna, Kellgren, v Rosenstein, Lenngren och Leopold. Publ i Stockholms Posten.  
1789 Förenings- o säkerhetsakten där Gustaf III tar makten från adeln.  
1792 Gustav III mördas på Kungl Operan.  
1793 Franska revolutionen (Gustav III var ju mycket franskinriktad)  
  Förmyndarregering,  
1811 Götiska Förbundet bildas av E G Geijer. Vikingadygder och skaldekonst.  
  Manhemsförbundet bildas  
1830 Allmänna Sången bildas i Upsala.  

"den våldsamma stegring som frimurarmystik och andeskåderi upplevat under hertig Karls ledning, medan Gustav III 1783 - 84 gjorde sin italienska resa"

ref (Rs 1, sid 364)

Operans framväxt, brist på kvalif pers

Rysk-svenska kriget. Anjalaförbundet. Freden i.

Gustav IV Adolf. Minskande intresse. Mindre pengar. Skandalen. Stängn av operan

 

Nationalistiska strömningar >>>

Personer

Här vill jag ge några beskrivningar av andra personer som på ett eller annat sätt haft beröring med eller inflytande över Haeffner för att bättre förstå den värld han levde i.

 

Överordnade

H. Ex Gr. Sköldebrand (L 4)

Hofkapellmästaren Kraus (L 4)

Abbé Vogler (Georg Joseph V) (L 4)

Öfverste Nordenforss (L 4)

TheaterDirect., Frigel. Musikalisk rådgivare till psalmbokskommittén (L 4)

KrigsR. Ahlström (L 4)

von Fersen

 

Musiker och andra Konstnärer

Bland de personer som Haeffner kände och/eller umgicks med fanns naturligtvis många av samtidens musiker, musikkunniga, poeter och kyrkans personer.

Per Daniel Amadeus Atterbom. (L 4)

Samuel Ödmann (L 4)

Carl Mikael Bellman (L 4)

Kexel (L 4)

Lidner (L 4)

Thorild. JCF sade sig ha lärt "svenska språkets deklamation" av Thorild (L 4, sid 304).

Åhlström

Ristell, sv bearb av librettot till operan Electra

Johan Olof Wallin, poet, ärkebiskop

Erik Gustaf Geijer, skald

Esaias Tegnér, skald

Sparrsköld, sv bearb av librettot till Renaud

Edelcrantz, librettot t operan Alcides' inträde i världen

Lannerstierna, libretto till sångspelet Äfventyraren eller resan till månans ö

Johan Fredrik v Zeipel, far t CSF v Z, landsmän o vänner enl L 45

Carl Samuel Fredrik v Zeipel, svärson (g m Fredrika Wilhelmina H) biografi L 45

Palmblad, kompanjon med J F v Zeipel i Akademiska Boktryckeriet som JF v Z köpte hälften av 1815, en andel som sonen CSF v Z förvaltade. (L 45)

Elever

J J Pippingsköld,

Bernhard von Beskow (Cit 6)

Johan Erik Nordblom (L 32)

Hofpredikanten Dillner. Arbetar 1835 med att enl H:s önskan införa den fyrstämmiga sången i kyrkan (L 4). Publicerade ett siffersystem för koralerna f;r personer som inte kan läsa noter.

 

Referenser

  • Rs 1 Tigerstedt (red) Ny ill svensk litteraturhistoria, 2:a uppl, 1967, band II.